Utbildning i mänskliga rättigheter

 

Människorättsutbildning (MR-utbildning) är en förutsättning för en effektiv tillämpning av mänskliga rättigheter och likabehandlingsprinciper. För att kunna förverkliga sina rättigheter måste rättighetsinnehavarna veta sina rättigheter och själva kunna reflektera över sina egna attityder och värderingar i relation till människorättsfrågor. De behöver också faktiska kunskaper för att själva kunna utkräva sina rättigheter. Omvänt gäller för stater (inklusive statliga institutioner som skolor eller liknande) som skyldighetsbärare: för att kunna skydda, respektera och uppfylla individers mänskliga rättigheter behöver de veta vilka plikter och skyldigheter de har och också förstå och kunna använda sig av verktygen för ett effektivt skydd av mänskliga rättigheter.

I FN:s deklaration om människorättsutbildning (A/HRC/RES/16/1 från 2011) definieras människorättsutbildning som utbildning:

(a) om mänskliga rättigheter, vilket inkluderar att ge kunskap och förståelse för normer och principer för mänskliga rättigheter, värden som ligger till grund för dem och dess mekanismer och skydd,
(b) med hjälp av mänskliga rättigheter, vilket inkluderar lärande och undervisning på ett sätt som respekterar rättigheter för både lärare och elever,
(c) för att främja mänskliga rättigheter, vilket inkluderar att ge människor makten över sina rättigheter så att de kan utkräva sina rättigheter samt att värna om andras rättigheter.

 

Flera nyckelpunkter framträder genom definitionen och deklarationen i sin helhet:

För det första, ger definitionen uttryck för åsikten att MR-utbildning handlar om att ge egenmakt. Det är till exempel inte tillräckligt att eleverna bara får kunskap om de internationella människorättssystemen och rättsstatsprincipen och lär sig alla artiklar som finns i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna utantill. Istället är MR-utbildning en process där eleverna lär sig om sina och andras rättigheter genom interaktiva och deltagarstyrda inlärningsmetoder som respekterar både elevernas och lärarens rättigheter. Genom MR-utbildning reflekterar eleverna över sina egna attityder och värderingar och lär sig om de rättsliga och normativa aspekterna av de mänskliga rättigheterna samt stärker sina faktiska kunskaper.

För det andra, precis som för alla andra inlärningsprocesser, behöver MR-utbildningen planering och förståelse för eleverna. Den har sin början i en behovsbedömning bland elever, lärare och rektorer som sedan får stå som mall för utbildningens inlärningsmål. För att åstadkomma en framgångsrik MR-utbildning är det avgörande att målet med utbildningen överensstämmer med behoven hos målgruppen eftersom det är det enda sättet att säkerställa ett engagemang och ett ansvarstagande från både elever och lärare. En utvärdering och uppföljning av elevernas framsteg när det gäller kompetens, förmåga att reflektera över attityder och värderingar och deras faktiska kunskap är nödvändig för att säkerställa att utbildningen är relevant och tillämplig i dess kontext.

För det tredje, är MR-utbildning ett förebyggande verktyg eftersom deltagarna lär sig identifiera och bekämpa grundorsakerna till kränkningar av mänskliga rättigheter samt att själva inhämta kunskaper och de nödvändiga verktygen för att själva effektivt kunna åtgärda dem. Utbildningen ska utföras i enlighet med människorättsprinciperna och i en inkluderande inlärningsmiljö som värnar om de mänskliga rättigheterna. Eleverna har rätt att inte bli diskriminerade, inte bli utsatta för fördomar och förtryckande attityder och handlingar. De ska lära sig om sina rättigheter och skyldigheter så väl som deras gemensamma ansvar att inte kränka andra personers rättigheter.

Slutligen handlar MR-utbildning om att eleverna ska skaffa sig kunskap om och ett ordförråd som är anpassat efter mänskliga rättigheter och likabehandling, lära sig reflektera över värderingar och attityder, lära sig nya färdigheter och att främja utbyte av kunskap och information. Alla dessa faktorer tillsammans kan leda till ett förändrat beteende som överensstämmer med principerna för mänskliga rättigheter och likabehandlig.

Dessutom, som demonstreras i figuren ovan, fokuserar MR-utbildning på eleven och lärandet i motsats till läraren och undervisningen. Navet i processen är ökad delaktighet för eleverna, deras inlärningsbehov och reflektion över värderingar och attityder. Erfarenhet har visat att detta tillvägagångssätt har en mer kraftfull inverkan på eleverna och leder till mer effektiva resultat än att bara fokusera på kunskapsöverföring mellan läraren och eleven.

MR-utbildning grundar sig på ett människorättsbaserat arbetssätt (MR-baserat arbetssätt) som är tillämpbart på allt arbete för mänskliga rättigheter. Ett MR-baserat arbetssätt använder mänskliga rättigheter som en tydlig ram och klargör roller, rättigheter och skyldigheter för rättighetsinnehavare respektive skyldighetsinnehavare. Detta arbetssätt innebär att MR-regler, dokument och mekanismer är vägledande för det arbete som utförs av skyldighetsinnehavare och det civila samhällets aktörer (t.ex. frivilligorganisationer). Arbetssättet låter MR-systemen verka för mänsklig utveckling genom att relatera utvecklingsmål till MR-standarder och tillämpar MR-principer på arbetet, inklusive planeringen och genomförandet av program, projekt och andra aktiviteter. När det gäller MR-utbildning handlar ett MR-baserat arbetssätt främst och huvudsakligen om att ha klara mål och att planera utbildningen i enlighet med MR- och likabehandlingsprinciper.